Återfunnet och återvunnet.

Jag köpte en låda på auktion en gång som innehöll både större och mindre virkade dukar som, gissar jag, kvinnor gjort för minst 40-60 år sedan.
Det blev ett roligt och meditativt samarbete med dessa kvinnor när jag började sy samman de små dukarna till gardiner och draperier.
Av de större gjorde jag lampor som jag sålde.
Det var väldigt spännande att arbeta tillsammans med någon annan och hens verk utan den fysiska närvaron för jag fantiserade fram både hårfärg, klädsel, sätt att vara och namn på den kvinna som gjort duken jag just då höll i handen. Det passade mig mycket bra att umgås så och jag påmindes då om hur jag faktiskt gillade att ofta leka för mig själv som barn. Jag hade häst redan innan jag hade häst och jag gav ut en tidning långt innan jag förstod att det var för svårt att genomföra i verkligheten. Jag anordnade skidtävlingar på gärdet hemma och även om mina medtävlare var på låtsas vann jag inte varje gång. Jag var väldigt seriös och rättvis i mina ensamma låtsaslekar.

När jag satt och samarbetade med dessa kvinnor som jag fantiserade fram karaktärer på återfann jag en del av mig själv, den som verkligen trivs i sin ensamhet.
Tyvärr har jag ibland både ifrågasatt och misstänkliggjort den sidan i mig.
Jag både återvann och återfann under den här perioden.

Visar här bild på två av gardinerna jag gjorde

.
virkadgardin1

virkadgardin2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

Leave A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *